St Olav Waterway

2022

Nu har Åland fått sin första milsten längs med St Olav Waterway.

Stenen pryds av St Olofskorset och visar avståndet till Nidaros (Trondheim). Liknande stenar finns längs med Olofslederna i hela Norden.
Det är en urgammal tradition att visa återstående avstånd till pilgrimsvandringens slutmål.
Alla Olavsleder/Olofsleder har Trondheim och Nidarosdomen som slutmål.

cajsa dn-kronika

2020

Projektet St Olav Waterway är avslutat. Verkligheten fortsätter, leden får nya vandrare, fler upptäcker skärgårdens skönhet, och hemsidan St Olav Waterway erbjuder både historier, kartor och allmän information.

Via FB-sidan kan du följa med vad som är på gång.

St Olav Waterway/Olavinreitti

St Olav Waterway_Åland – en öppen grupp

Projektet förverkligades inte riktigt som nedan planerat, men nu har både Åland och Finland sin första certifierade Europeiska Kulturrutt, den östliga delen av Europarådets Cultural Route of Saint Olav Ways.

2016

Föreningen Franciskus på Kökar är med och skapar pilgrimsleden St Olav Waterway från Åbo över Nagu och Korpo till Kökar, vidare till Sottunga och till Jomala, över fasta Åland och Ålands hav till den svenska kusten och upp genom Ljusnans dalgång till Trondheim – medeltidens Nidaros.

St Olav Waterway är ett unikt internationellt projekt som har som mål att märka ut den första pilgrims- och vandringsleden i världen i skärgård, mellan öar och över hav. Projektet startade 2016 och vandringsleden ska vara skyltad och klar senast 30 november 2019 då projektet är slut. Projektet har åtta parter: Åbo Akademi (koordinator), Yrkeshögskolan Novia, Pargas stad, Sottunga kommun, föreningen Franciskus på Kökar, föreningen Pilgrimstid, Östhammars kommun och Söderhamns kommun. Totalbudgeten är 1.522.133 euro och 75 % av finansieringen (1.141.599 euro) kommer från EU:s INTERREG Central Baltic program. Övriga finansiärer är Egentliga Finlands förbund och Ålands landskapsregering, samt parterna.

Norges kung Olav Haraldsson (995-1030) var en viking, som blev kristen och dog i strid vid Nidaros och helgonförklarades snart därefteråt. Nidaros blev målet för en av de fyra stora pilgrimslederna under medeltiden men sedan förbjöds pilgrimsvandringar när vi gick från att vara katoliker till att vara lutheraner på 1500-talet.
År 2003, då norska kyrkan firade 900-årsjubileum från år 1153, började folk spontant strömma till Nidaros igen och sedan dess har verksamheten och aktiviteten bara ökat.
Det finns ett gemensamt namn, S:t Olavsleden, i Norge, Sverige och Danmark ”The Scandinavian answer to El Camino de Compostela” http://www.stolavsleden.com/ och på Facebook https://www.facebook.com/StOlavsleden?fref=ts

Det finns ett helhetsansvar för hela leden vad gäller skyltning, märkning och marknadsföring, med boende och service längs med leden. Leden är certifierad som European Cultural Route sedan 2010, vilket ger stor genomslagskraft i marknadsföringen (många pilgrimer kommer från Mellaneuropa). Nu finns över 5.000 km utstakad pilgrimsled.

Människor vill vandra (outdoor) med ”innehåll och mening”.

På Åland och i Finland finns ingen officiell S:t Olavsled fastän här finns många Olofskyrkor och andra historiska platser med Olofs anknytning. S:t Olof är Ålands skyddshelgon och sjöfararnas helgon.

Jomala kyrka (från 1200-talet) är en Olofskyrka liksom Lemböte sjöfararkapell – vi har en lång maritim historia och samlad kunskap om medeltida sjövägar finns redan på museibyrån. Franciskusklostret på Kökar, franciskusfesten och pilgrimsvandringarna i anslutning därtill ger utmärkt grund.

Pilgrimsleden går över havet från Åbo till Sveriges östkust (där den ansluter till olika befintliga pilgrimsleder). Den knyter enkelt och naturligt an till Kung Valdemars segelled från 1200-talet, till Kungsvägen och till Postvägen, eftersom många medeltida färdvägar har blivit använda och förstås justerade under århundraden – landhöjningen påverkar, och sträckningen idag bör vara funktionell.

Kökar och Sottunga har gått in i det här tillsammans. Vi får internationell synlighet och vi kan planera, rusta upp och märka ut en led och ordna service där längs med. Pilgrimer är sympatiska turister som stannar flera dagar, inte skräpar ner, är varsamma, vill bo enkelt (på bondgård, B&B, stuga, härbärge), inte är så fattiga som de verkar, och gärna kommer vår och höst.

Det blir världens första pilgrimsled som går över vatten, vilket är en utmaning. En del kanske seglar hit och går sedan på land, andra kommer med färjorna, hur ska vi integrera det?

Följande ingår i vår del av projektet:
1. Två studieresor, en till Norge, en till Sverige, med turistföretagare och Franciskus-styrelsen. För att få idéer och prata ihop oss.
2. Planering, märkning och röjning av vandrings/pilgrimsled över hela Åland och som knyter an till befintliga sevärdheter och servicepunkter, vandringskarta/häfte, märkning av sevärdheter.
3. Informationspunkter på Kökar, i Jomala och Eckerö (samt i Sottunga förstås, som är en egen part).
5. Ett servicehus intill härbärget på Hamnö.

Föreningen Franciskus del av budgeten är 165.600€. Vi är dessutom med i projekthelheten det vill säga hur ska vi utforma ”pilgrimspaket” och sedan marknadsföra dem internationellt och att det kommer att finnas en ”pilgrimsapp”, som ligger i den stora budgeten (1,5 miljoner euro).

Vi håller som bäst på att förverkliga vad vi har lovat: att göra något bra för Kökar, Sottunga, Åland, pilgrimer och världen av det här.

eu-interreg

Inte bara vi är förväntansfulla: också media uppmärksammar det här stort (här KyrkPressen nr 39/2016):

kyrkpressen-39-omslagkyrkpressen-39-inlaga

Här som pdf:

kpr2909-omslag    kyrkpressen-39-inlaga

Här kan du läsa reflektioner anekdoter och historier om vandringsleden över Åland.
Författare: Christian Pleijel